The project’s creative theme is playful and experimental: A “telephone game” where the creative baton is passed from art history to a local wordsmith and onto the mural painters.
Artscape picked nine easily recognisable classical pieces of art to start – nine local writers crafted texts inspired by the chosen pieces – the texts provided inspiration for the muralists. Finally resulting in a group of larg-scale murals in Vänersborg, each with its own chain linking back into art history.
‘Porträtt av Venny Soldan-Brofeldt’
Hanna Hirsch Pauli, 1887
Blunda och se mig
med påhittad färg
För konsten finns i mig,
den finns i min märg
Mitt inre får blöda,
på dukar till konst
Det tystar mitt sinne,
min själ får respons
Udda säger vissa,
mig själv säger jag
Så enkelt som natten,
som föds in till dag
En vördnad vars tysthet,
som missuppfattas svag
Konstig säger vissa,
mig själv säger jag.
Frida Zetterman, 2025
Madi, 2025
‘Portrait of an Artist (Pool with Two Figures)’
David Hockney, 1972
Tymbal. T y m b a l . Under årens lopp har ordet blivit som ett mantra för mig. Jag bokstaverar ordet tyst för mig själv, igen och igen. Genom att upprepa det skapas en viss stillhet. Det var Maminou som lärde mig om de ytterst små ljudorgan som sitter på bakkroppen hos de manliga cikadorna. De skapar en stark vibration som förstärks av ett membran på vingarna. Tymbalerna är inte större än några millimeter, men de frambringar ljud upp till 120 decibel för att locka till sig honor. ”När du växer upp ska du göra likadant”, sade Maminou till mig. ”Du kommer att skapa magi i det lilla och sedan låta ljudet av din själ ta mycket plats för att attrahera det du vill ha. Utmed din väg kommer du att finna de redskap du behöver. Håll dig till dem, dina, de skyddar dig.”
Maminou sade många viktiga saker. Jag kunde som liten känna det utan att helt förstå vad hon menade, men kunskapen hamnade i min kropp och blev kvar där som en aning om att det fanns något mer. Både som barn och vuxen har jag undrat. Det spelar ingen roll hur många böcker jag läser, hur många visa människor som kommer i min väg eller hur många timmar jag ägnar åt meditation. För varje steg jag tar verkar vägen bli än längre, men samtidigt mjukare att vandra på.
Tym – så likt det franska ordet för timjan. Och ”ty” är så nära ”cy”, som i cypress. Doften av vildvuxen timjan, cypress och även klor… I Maminous trädgård fanns en bassäng med utsikt över dalarna och kullarna. Det var där min rädsla för vatten försvann. Poolen var inte stor, men fullt tillräcklig för en pojke som ännu inte nått sin fulla längd. Däri trampade jag vatten som om det var över 70 000 famnars djup och lärde mig att simma. Jag kom att lita på lungornas förmåga att bära upp kroppen till ytan I övrigt var jag ängslig för det mesta, särskilt för mig själv. Hur skulle jag kunna axla allt som ålagts mig? Hur skulle jag kunna bli den jag förväntades bli? Hur blir en pojke en man?
Cikadornas ljud kan höras på upp till 800 meters avstånd. Den sträckan är längre än två Eiffeltorn staplade på varandra, och motsvarar ungefär det maximala avståndet där man kan urskilja detaljer i en annan person. Om avståndet är längre försvinner detaljerna och blir alltmer suddiga med varje meter. Då finns bara minnet av personen kvar, och det är inte värt mycket om det är sanningen man söker. Men sanningen är å andra sidan sällan viktig. Maminous kroppshållning var stolt och min nästan tvångsmässiga upprepning av ordet hjälper mig att känna vibrationerna hon omgav sig av.
T y m b a l.
Ägg, nymf och imago. Det är så som cikadornas ofullständiga förvandling ser ut. Nymferna lever under jorden och suger växtkraft från rötter. Just den fasen kan pågå så länge som 17 år innan de kommer fram. De lever sedan bara några få veckor som vuxna, parar sig och dör.
Jag kan nu se pojken i bassängen trots det långa avståndet. Som jag önskar att jag kunde göra ett då till ett nu. Jag vill hålla om honom hårt och viska att det kommer ordna sig. Vi skulle skratta åt oss och sedan prata om att han faktiskt förstod allt redan då och att jag är på väg att växa i min kostym idag. En vacker dag, vid slutet av vägen, kommer den att rymma oss båda två och vara som skräddarsydd.
Tymbaler
Åsa Johansson, 2025
Cicada.
Doppel, 2025
‘Cat with Lantern’
Kobayashi Kiyochika, 1877
Törstig
kanske lite hungrig.
Det hänger där
Skimret i dunklet
Ser på det varje natt.
Du ser strängt på mig
varje gång jag vill ta ner det
Det är omöjligt att ta ner solen från himlen
förstår du väl
Nej, det förstår jag inte.
Står lugnet du brukar tala om att finna däri
eller kanske något smaskigt
Dags att ta reda på det
för nu sover du.
River ner och tittar
Jaha
Trodde det var en skål
Ändå värt att se efter vad som finns i den.
Nu ropar du på mej
men jag ska titta lite till
Hinner fly innan du kommer
för jag är snabbare än du.
Tittar in i skimret
Om ändå ljuset kunde släcka törsten.
Simon Hagström, 2025
Huge, 2025
